Gabriella Gustavsson

Jag vaknade av mobilen som ringde vid halv nio, jag hade ställt klockan för att inte sova länge. Vid halv tio stod Mikael och väntade utanför, jag skulle nämligen med honom, Robin, Linus om min kära bror på fotboll i Falköping. ÅT spelade. Det var ju inte den bästa första halvlek direkt men det stog sig sen i andra, men dock var det försent. Kallt var det också, värst om fötterna och nu känns de som om jag inte kommer tina upp förens ikväll. Det hade inte heller vart helt fel att sova en timma eller två nu för att sedan komma igång till kvällen så det kanske blir utgång. Den som lever får helt enkelt se.